Villkoren i SGEI-beslutet

Stöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är förenligt med EUF-fördragets statsstödsregler om villkoren i kommissionens SGEI-beslut är uppfyllda. SGEI-beslutet är alltså ett undantag från genomförandeförbudet.

Genomförandeförbudet

Till skillnad från ersättning som uppfyller de fyra Altmarkkriterierna och därmed inte är statsstöd måste ersättning som utgör statsstöd utformas och kontrolleras enligt villkoren i SGEI-beslutet så att företag som får ersättningen inte överkompenseras.

Det är viktigt att löpande säkerställa att villkoren i SGEI-beslutet respekteras. Om villkoren inte följs omfattas stödet av förbudet mot statligt stöd. Det är företaget som fått ersättningen som i sådana fall riskerar att behöva betala tillbaka stödet med ränta.

Återkrav, tillsyn och statsstödsfrågor i domstol | Upphandlingsmyndigheten

För att SGEI-beslutet ska kunna tillämpas måste stödet ges till ett eller flera företag som anförtrotts att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. De berörda företagen måste ha anförtrotts en särskild uppgift av det offentliga, det vill säga staten, kommunen eller regionen, inom ramen för respektive myndighets behörighet. I Sverige måste kommuner och regioner exempelvis beakta kommunallagen. SGEI-beslutet förutsätter att företaget som får stödet har en skyldighet att tillhandahålla tjänsten.

Anförtroendet kan ske genom en eller flera officiella handlingar som varje medlemsstat, på statlig, regional eller lokal nivå, inom ramen för varje medlemsstats nationella rätt får utforma.

Enligt artikel 4 i SGEI-beslutet ska den officiella handling som anförtror tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse åt företaget i synnerhet innehålla följande information:

1. En beskrivning av företagets skyldigheter och skyldigheternas varaktighet.
2. Namnet på företaget och en uppgift om uppdragets eventuella geografiska avgränsningar.
3. Innebörden av eventuella rättigheter som beviljats företaget.
4. En beskrivning av villkoren för den ersättning som företaget ska få, inklusive villkoren för beräkning, kontroll och översyn av ersättningen.
5. En beskrivning av de åtgärder som vidtas för att undvika och återkräva eventuell överkompensation.

SGEI-beslutet kan användas som statsstödsrättslig grund för att ge stöd till ett företag för att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i följande fall:

• Stöd som ges till sjukhus för sjukvård och i tillämpliga fall akuttjänster och sidotjänster med direkt koppling till sjukvård (exempelvis forskning).
• Stöd som ges för tydligt definierade sociala tjänster som fyller sociala behov när det gäller sjuk- och hälsovård - (inklusive långtidsvård), barnomsorg, tillträde till och återinträde på arbetsmarknaden, samt social integrering av sårbara eller utsatta grupper (inklusive stöd för personer med funktionshinder). (Texten i denna punkt är anpassad utifrån andra språkversioner än den svenska som har en avvikande text.)
• Subventionerade bostäder för missgynnade hushåll eller socialt utsatta grupper.
• Bostäder som kan tillhandahållas till överkomlig kostnad för hushåll som inte är missgynnade men som till följd av marknadsförhållandena inte kan få tillgång till bostäder till överkomlig kostnad.
• Stöd som avser flyg- eller sjöförbindelser till öar om antalet passagerare, respektive löpmeter gods per år (beräknat som genomsnittet av de två närmast föregående räkenskapsårens antal) understiger 300 000 passagerare per år eller 75 000 löpmeter gods. Stöd som avser allmännyttiga tjänster som utförs av flygplatser och hamnar om det genomsnittliga antalet passagerare under de två närmast föregående åren understiger ett visst antal:
• flygplatser med högst 500 000 passagerare per år
• hamnar med högst 400 000 passagerare per år
• SGEI-beslutet tillämpas inte på stöd för offentliga tjänster inom landtransportsektorn. Ersättning för offentliga tjänster inom sektorn för kollektivtrafik på järnväg och väg regleras i stället genom Europaparlamentets och rådets förordning 1370/2007.
• SGEI-beslutet får bara tillämpas på sjö- och lufttransport om både kraven i Europaparlamentets och rådets förordning 1008/2008, förordning (3577/92) och kraven i SGEI-beslutet är uppfyllda.
• För stöd till andra typer av marknadskompletterande tjänster än de som räknas upp ovan (inbegripet andra sociala tjänster och kritiska läkemedel) kan SGEI-beslutet tillämpas så länge ersättningen inte överstiger 20 miljoner euro per år och tjänst som anförtrotts företaget.

För att skyldigheten att tillhandahålla tjänsten ska ha statsstödsrättslig betydelse ska den vara rättsligt bindande, vilket innebär att den kan vara utformad som ett avtal och vara civilrättsligt bindande eller ha formen av en offentligrättsligt bindande reglering (lag, förordning eller beslut). Även en ägares anvisningar till sitt bolag bör kunna skapa rättsliga ramar för skyldigheten. Den rättsligt bindande skyldigheten kan sedan läggas till grund för hur ersättningen utformas. En tjänst ska vanligtvis upphandlas om en offentlig aktör ger en leverantör ersättning för att utföra tjänsten. Om skyldigheten att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse är ett resultat av ett kontrakt i upphandlingsrättslig mening måste även upphandlingsreglerna följas.

Ersättningen ska utformas enligt artikel 5 i SGEI-beslutet. Ersättningen får bara täcka de kostnader som tillkommer på grund av de skyldigheter som företaget har och en rimlig vinst. Med kostnad menas skillnaden mellan de intäkter och kostnader som tillkommer till följd av de skyldigheter som företaget anförtros. Kostnaderna ska antingen beräknas som skillnaden mellan kostnader och intäkter såsom de definieras i artikel 5.3 och artikel 5.4 eller som skillnaden mellan nettokostnaden för tjänsteleverantören för att fullgöra skyldigheten och nettokostnaden eller vinsten för samma tjänsteleverantör utan skyldigheten. De tillkommande kostnaderna får omfatta investeringar exempelvis i form av infrastruktur, om investeringarna är nödvändiga för att kunna tillhandahålla tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse.

Villkoren för hur ersättningen ska beräknas och kontrolleras måste fastställas innan uppdraget ges till ett visst företag.

Med rimlig vinst avses antingen en viss schablonränta eller en annan riskrelaterad nivå på internräntan för det investerade kapitalet (kapitalavkastningen) i förhållande till den tid som företaget anförtrotts att tillhandahålla tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. Om något annat än schablonbeloppet avses med rimlig vinst måste beräkningsgrunderna för vad som är en rimlig vinst fastställas när övriga villkor som gäller för att beräkna och kontrollera ersättningen fastställs. Om kapitalavkastningen inte är lämplig att använda kan andra vinstnivåindikatorer användas. Oavsett vilka indikatorer som väljs ska medlemsstaten kunna bevisa att vinsten inte är större än vad som skulle krävas av ett typiskt företag som överväger att tillhandahålla den allmännyttiga tjänsten.

En kapitalavkastning som inte överstiger den relevanta swapräntan plus en premie på 100 baspunkter anses under alla omständigheter vara rimlig. Kommissionen publicerar tillämpliga swapräntor på sin webbplats.

Om företaget som anförtros uppdraget även bedriver en annan verksamhet, måste kostnaderna för de olika delarna av företagets verksamhet hållas isär i företagets interna redovisning (särredovisning).

I vissa fall kan kraven på särredovisning även följa av lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., även kallad transparenslagen. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för den lagstiftningen och mer information om särredovisning och separat redovisning finns hos Konkurrensverket.

Transparenslagen (Konkurrensverkets webbplats) 

Enligt artikel 7 i SGEI-beslutet ska all ersättning som överstiger den ersättning som får ges enligt artikel 5 (överkompensation) återkrävas. Ersättningen får aldrig överstiga vad som krävs för att täcka de kostnader som har uppkommit på grund av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, med hänsyn tagen till de intäkter som företaget får och en rimlig vinst. Om ersättningen leder till att företaget får mer ersättning än vad som motsvarar kostnaderna för uppdraget och en rimlig vinst, är överskottet ett oförenligt statsstöd som ska återbetalas med ränta. Behöriga myndigheter måste regelbundet kontrollera att ersättningen inte har medfört någon överkompensation för det företag som mottagit ersättningen. Kontrollen ska utföras minst vart femte år under den tid företaget anförtrotts att utföra tjänsten och ytterligare en gång när när uppdragsperioden tagit slut. Om det upptäcks att överkompensation har getts och den är högst 10 procent av den genomsnittliga årliga ersättningen får överkompensationen dras av från den ersättning som ska beviljas för nästa period.

Om verksamheten som bedrivs av den som tillhandahåller tjänsten väsentligen är begränsad till denna tjänst med årliga kommersiella intäkter som inte överstiger fem procent av de totala årliga intäkterna under uppdragsperioden, och leverantören enligt lag är skyldig att återinvestera alla sina vinster i tillhandahållandet av denna tjänst, är efterhandskontroller inte nödvändiga. Dock krävs i dessa fall att medlemsstaten säkerställer att de kommersiella intäkterna förblir sekundära i förhållande till tillhandahållandet av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse.

Den ansvariga myndigheten beslutar hur kontrollen av överkompensation utformas och det kan vara offentliga eller privata revisorer som utför granskningen. En beskrivning av parametrarna för kontrollen måste finnas i den officiella handling som anförtror skyldigheterna till företaget (artikel 4 i SGEI-beslutet).

Enligt artikel 2.3 i SGEI-beslutet får en tjänst inte anförtros ett företag längre än tio år om inte tjänsten kräver betydande investeringar som behöver skrivas av under en längre period enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper. Om sådana investeringar krävs och om även andra regler än statsstödsreglerna som till exempel upphandlingsreglerna medger det, kan tjänsten anförtros företaget under hela avskrivningstiden.

Enligt SGEI-beslutet kan ett nytt uppdrag beslutas och tilldelas efter att tiden löpt ut. Om inte andra regler, som till exempel upphandlingsreglerna, kräver en ny konkurrensutsättning är det alltså möjligt att förlänga uppdraget med samma utförare.

SGEI-beslutet innebär dock att behöriga myndigheter innan ett nytt uppdrag anförtros ett företag på nytt måste bedöma behovet av  tjänsten och väga in aktuella marknadsförutsättningar.

Från den 1 januari 2028 ska all information om stöd som överstiger 1 miljon euro per företag och per tjänst av allmänt ekonomiskt intresse under uppdragsperioden föras in i ett centralt register. Sådan information ska registreras senast 20 arbetsdagar efter att stödet har beviljats. Mer information om hur svenska myndigheter ska uppfylla detta krav kommer att komma men troligen kommer rapporteringen att motsvara den rapportering som sker av enskilda större stödbelopp enligt övriga statsstödsregelverk.

Medlemsstaterna ska dessutom på skriftlig begäran från EU-kommissionen kunna förse kommissionen med alla upplysningar som EU-kommissionen anser sig behöva för att bedöma om villkoren i SGEI-beslutet är uppfyllda. Dessa uppgifter ska sparas i åtminstone tio år från det att stödet beviljades.

Statsstöd som lämnas enligt SGEI-beslutet omfattas inte av de årliga rapporter för statligt stöd som Sverige lämnar till kommissionen och som Tillväxtanalys administrerar.

En kommun eller en region som lämnar statsstöd enligt villkoren i SGEI-beslutet ska istället informera Näringsdepartementets enhet för marknad och konkurrens.

Den sista juni 2026 lämnar Sverige för sista gången en rapport till EU-kommissionen om all ersättning, från de två föregående åren, som lämnas enligt villkoren i SGEI-beslutet. Rapporten innehåller uppgifter om det totala beviljade stödbeloppet i Sverige, uppdelat efter stödmottagarnas ekonomiska sektor och uppgifter om huruvida tillämpningen av SGEI-beslutet har gett upphov till problem eller klagomål från tredje man för en viss typ av tjänst. EU-kommissionen kan även begära andra uppgifter och ska i god tid informera medlemsstaterna om vilka ytterligare uppgifter som efterfrågas. En kommun eller en region som tillämpar SGEI-beslutet ska ge Klimat- och näringslivsdepartementet de uppgifter som kommissionen kan komma att efterfråga.

Kommissionen publicerar medlemsstaternas rapporter om hur regelverket tillämpas på sin webbplats.

Medlemsstaternas rapporter om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

• Hur lämnar en kommun eller region stöd enligt SGEI-beslutet?
• Förordningen om tillhandahållande av lufttrafik
• Kollektivtrafikförordningen
• SGEI-beslutet