Plast inom bygg och fastighet

Använd våra avfallsförebyggande hållbarhetskriterier för cirkulära byggflöden och hållbar plastanvändning inom bygg och anläggning. Kriterierna omfattar krav på materialinventering, sortering samt kompetens för att styra mot en ökad återanvändning av material och resurser. Syfte är att minska plastavfallet och öka återvinningen för plastförpackningar och emballage inom byggbranschen.  

IVL har i en rapport för Naturvårdsverket samlat information om möjliga åtgärder för minskad klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast i byggsektorn.  

Nedanstående kategorier av krav kan en byggherre använda för en hållbar och avfallsförebyggande användning av plast. 

• Vid nyproduktion/renovering: Kräv att entreprenörerna använder insamlingssystem som finns för plastspill (som golv- och rörspill).  
• Vid rivning: Ställ krav på sorteringsgrad för avfall.  
• Följ upp vilka plastmängder som genereras och var de sker.   
• Ställ krav på återrapportering av återvinningsgrad för plast.  

• Vid rivning och renovering: Ställ krav på inventering av vad som kan återbrukas. 
• Ställ krav på att återbruk där det är möjligt och följ upp genom återrapportering. 

• Skapa dialog om plastprodukter med materialtillverkaren. 
• Ställ krav på en viss andel återvunnen eller biobaserad plast i byggprodukter. 

• Ställ krav på flergångsemballage.  
• Vid nyproduktion: Ställ krav på max kg plastavfall per kvadratmeter.  
• Sätt mål för minskad onödig plast i byggprocessen. 
• Välj produkter med låg klimatpåverkan

Förutom tips till byggherrar finns på Naturvårdsverkets webbplats tips till materialtillverkare, arkitekter och teknikkonsulter, byggentreprenörer samt avfalls- och återbruksentreprenörer.

Hållbar plastanvändning så kan byggsektorn bidra (naturvardsverket.se)

Minska på engångsplasten som förpackningar och emballage. Plastflöden kan variera stort beroende på projekt. Det är därför viktigt att upprätta en material- och avfallsplan inför varje projekt. 

Byggsektorn står för det näst största plastflödet och hälften är förpackningar och emballage med kort användningstid. Fokusera på att minska plastavfallet från förpackningar och emballage till exempel genom användning av flergångsemballage, retursystem samt uppmuntra till bulkleveranser (leverans av stora mängder utan förpackning) när det är möjligt. 

Plast som material lämpar sig väl på flera områden inom bygg och fastighet. Det finns därför inget självändamål med att generellt minska på plastanvändningen inom bygg och fastighet, eftersom det ur ett livscykelperspektiv kan vara mer lämpligt än alternativa material.

Om plast övervägs som ersättning för trämaterial kan det vara bra med ett livscykelkostnadsperspektiv. Träprodukter kan kräva underhåll, medan plastmaterial ofta är underhållsfritt. Underhållsfritt kan låta bra men det kan också innebära att det inte går att reparera. Det är därför viktigt att ställa krav på livslängden och inkludera underhållskostnader. Med hjälp av en livscykelkostnadsanalys kan ni efterfråga pris för en vara med en viss livslängd, till exempel vid jämförelse av trä- och plastfönster.

Plast kan även ersätta betong som konstruktionsmaterial i vissa konstruktioner, egenskaperna är annorlunda men klimatavtrycket blir lägre. 

I installationsskedet uppstår det spill, vilket resulterar i att upp emot 20% mer material än vad som faktiskt behövs ibland köps in. Ställ krav för att säkerställa att större flöden av spill återtas och går till återvinning. Det är särskilt lämpligt för rör, golv och våtrumstapeter där det finns fungerande system för återtag. Till exempel har golvbranschen en kretsloppsmärkning av golv och återtagssystem som säkerställer att spillmaterial blir till nytt golv.

Golvbranschens kretsloppsmärkning (golvbranschen.se)

Exempel: Tarkett hittar cirkulära flöden för golv

För att öka materialåtervinning behövs krav på utsortering av plast och avtal med materialåtervinnare. Säkerställ att plastavfall materialåtervinns genom att ställa krav på att återvinningsentreprenören tar ansvar för detta. Fokusera på monomaterial, det vill säga produkter i ett materialslag, som kan materialåtervinnas. Det finns plastflöden inom byggsektorn där 100% av förpackningsmaterialet kan materialåtervinnas, till exempel transparent skyddsplast. En dialog med återvinnare är viktig för att identifiera plastflöden som har stor potential att materialåtervinnas. 

Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för materialinventering 

Byggsektorn har stor potential att ta emot och använda materialåtervunnen plast eftersom användningstiden är lång och kvalitetskraven generellt är lägre än för till exempel livsmedel eller leksaker. När återvunnen plast hamnar i en produkt med lång livslängd fördröjs förbränningen av den, vilket i sin tur skjuter upp utsläppen av fossil koldioxid. Exempel på produkter med särskilt stora möjligheter att innehålla återvunnen plast är isolering, tätskikt och förpackningar. 

Byggsektorn har länge brottats med problem kopplade till innehåll av farliga kemikalier. Äldre material kan innehålla ämnen som idag är förbjudna, till exempel asbest och kadmium. De kan även innehålla stabilisatorer, mjukgörare och flamskyddsmedel. En stor andel av äldre plast från rivning kan därmed vara farligt avfall. Även nyproducerad plast kan ha så hög andel av farliga ämnen att den blir farligt avfall. För att materialåtervinning ska vara ett alternativ ska innehållet vara känt och godkänt av ECHA. 

Polyvinylklorid (PVC) är en vanlig plastssort inom byggsektorn. Den lämpar sig mindre bra till energiåtervinning men går bra att materialåtervinna, förutsatt att PVC-plasten inte innehåller farliga kemikalier. 

En stor del av innovationspotentialen kring plast finns i hur materialåtervunnen plast kan användas inom byggsektorn, till exempel i isoleringsmaterial, rör och plastdetaljer. 

Endast en liten del av plasten som används i byggsektorn är biobaserad och då är det oftast polyamid (PA). PA används i rör, vägguttag, kopplingsdosor och tejp. 

• Upphandling för att främja cirkulär ekonomi
• Hållbar plastupphandling