– Detta är områden som samtliga nordiska länder på olika sätt arbetar med och vi ser stor potential av att lära av varandra. Som relativt små länder med begränsade resurser är det relevant att diskutera hur vi kan göra mer och bättre tillsammans, säger Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

Under mötet deltog representanter från samtliga nordiska länder; 

Danmark: Jesper Gregers Linaa, Danish Competition and Consumer Authority och Laura Nyhuus Svaneklink, Danish Competition and Consumer Authority

Finland: Tarja Sinivouri Boldt, Ministry of Finance och Olli-Juhani Piri, State Treasury

Island: Stefan Þór Helgason, Financial Managing Authority

Norge: Gunnar Wessel Thomassen, Norwegian Agency for Public and Financial Management.

Från Upphandlingsmyndigheten deltog generaldirektör Anja Clausin, samt Elenor Kroge, senior rådgivare.

Ett andra möte planeras till nästa år i Norge.

Fokus för den första workshopen, som hölls den 17 september, var ”framtagande och utformning av Forum för IT-upphandling”. Syftet med forumet är att lägga grunden för bättre och säkrare IT-avtal i offentlig sektor samt att hjälpa offentliga aktörer att nå sina verksamhetsmål.

I detta första skede har ett antal utvalda myndigheter, kommuner, regioner, inköpscentraler, samverkansorganisationer och intresseorganisationer inom området blivit inbjudna att medverka i forumet.

Analys med kartläggning

Workshopen har föregåtts av en djupgående analys med kartläggning, djupintervjuer, och kunskapsinsamling som sedan sammanställts i en nulägesanalys av Upphandlingsmyndigheten.

Den första workshopen inleddes med en genomgång av vilket stöd som idag finns för att upphandla IT, inklusive en internationell jämförelse och en kartläggning av var stödet är utbrett respektive glest genom inköpsprocessen.

– Under workshopen framkom var önskemålet om standardiserade villkor, användbara krav och en insats som håller över tid, säger Jenny Mangelsdorf.

Har du frågor om närverket eller input till forumet, kontakta gärna Jenny Mangelsdorf på e-post: jenny.mangelsdorf@uhmynd.se.

Under serien går man igenom myter om upphandling, vilka beteenden som kan behöva förändras för att nå framgång, hur styrning och kultur påverkar arbetet och vilka konkreta metoder som kan användas för att använda i partnerskap. Hur nära marknaden kan man samverka inledningsvis och hur fördelas roller, risker och rättigheter till resultatet mellan köpare och leverantör?

Under serien kommer organisationer som redan idag arbetar med innovationsutveckling i partnerskap att bjudas in. Vinnova berättar om sitt arbete med förkommersiell upphandling och diskuterar hur kommunerna kan dra nytta av det på sikt. Hammarö kommun delar med sig av sina erfarenheter kring efterfrågedriven acceleration. Region Gävleborg berättar om innovationsarbetet med ett upphandlat företag inom ramen för ett utvecklingsavtal. Försvarets materielverk (FMV) visar hur de använder inrättande av innovationspartnerskap för att ta fram nya lösningar.

Seminarieserien pågår under fem veckor med ett nytt avsnitt varje fredag klockan 11. Serien avslutas fredag den 9e oktober, under Innovationsveckan 2026. Under det sjätte och avslutande avsnittet summeras de tidigare avsnitten.

Länk till första avsnittet i vårt kalendarium

Referensgruppens roll

Referensgruppen är öppen för upphandlare, beställare, leverantörer, branschorganisationer och andra med relevant expertis inom området.

Genom denna samverkan får vi viktig kunskap, erfarenheter och synpunkter som hjälper oss att utveckla och även förankra kriterierna. Vi vill bland annat få inspel om marknadsförutsättningar, hållbarhetsaspekter, beviskrav och kundperspektiv.

Anmälan och möten

Referensgruppen kommer att ha två till tre digitala möten via Teams. Mellan dessa möten får deltagarna möjlighet att ge sina synpunkter på de kriterier som tas fram.

Inplanerade möten:

• onsdagen den 23 september kl. 13:00 – 15:00 (beställare)
• fredagen den 25 september kl. 10:00 – 12:00 (leverantörer)

Anmäl dig senast den 21 september till heini-marja.suvilehto@uhmynd.se.

Behandling av personuppgifter

När du anmäler dig och lämnar synpunkter kommer dina personuppgifter att registreras och behandlas av Upphandlingsmyndigheten.

– Genom förslaget vill EU-kommissionen modernisera, förenkla och harmonisera upphandlingsreglerna inom EU. Det är fråga om en mycket stor reform, framhåller Anja Clausin, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.

Bland de föreslagna ändringarna finns bland annat ett gemensamt digitalt ekosystem som ska minska administrationen runt offentliga upphandlingar och öka transparensen.

Det är även tydligt att det förändrade geopolitiska läget har beaktats och att offentlig upphandling ses som ett strategiskt verktyg inom många olika politikområden, bland annat på hållbarhetsområdet.

Upphandlingsmyndigheten kommer nu att analysera förslaget i detalj.

Lagförslaget på EU-kommissionens webbplats (europa.eu)

Frågor och svar om lagförslaget

Vad händer nu?

Europaparlamentet och ministerrådet ska nu granska förslaget och kan föreslå ändringar. Vanligtvis möts sedan de tre EU-institutionerna för att försöka enas om ändringsförslagen.

I Sverige tar Regeringskansliet nu fram en så kallad faktapromemoria. Det är regeringen som beslutar om promemorian och överlämnar den till riksdagen för information och samråd. I en faktapromemoria beskriver regeringen EU-kommissionens förslag och normalt även sin syn på förslaget och hur Sverige bör hantera det. Faktapromemorian om förordningsförslaget väntas överlämnas till riksdagen i mitten av oktober.

Vad innebär det att EU föreslår en förordning i stället för ett direktiv?

Enligt förslaget ska de tre upphandlingsdirektiven, det klassiska direktivet, försörjningsdirektivet och koncessionsdirektivet, ersättas av en gemensam förordning. En förordning innebär att reglerna inom EU harmoniseras mer och ger medlemsländerna mindre handlingsutrymme.

En förordning är direkt tillämplig och bindande i alla medlemsländer. Det innebär att länderna inte får införliva en förordning i sin nationella lagstiftning. Däremot kan nationell lagstiftning behöva anpassas så att den inte överlappar eller strider mot förordningen.

Sverige kan också ha nationell lagstiftning för upphandlingar under de tröskelvärden som blir tillämpliga på EU-nivå. De grundläggande EU-rättsliga principerna måste dock respekteras om det finns ett gränsöverskridande intresse för upphandlingen.

Att gå från direktiv till förordning skulle innebära en stor principiell förändring. Flera medlemsländer har varit emot en sådan förändring på upphandlingsområdet eftersom den minskar medlemsländernas nationella inflytande över hur reglerna utformas.

Enligt förslaget ges EU-kommissionen långtgående mandat att besluta om så kallade delegerade akter som är tänkta att komplettera förordningen i olika avseenden. Det kommer därför att dröja innan hela regelverket är på plats.

Förslaget visar också att EU-kommissionen ser problem med att regler om offentlig upphandling finns i många olika rättsakter på EU-nivå, och inte bara i upphandlingsdirektiven. Det har lett till fragmentering och rättsosäkerhet. Därför föreslår kommissionen inte bara att upphandlingsdirektiven upphävs utan även ändringar i andra rättsakter beslutade av EU.

När börjar de nya reglerna gälla?

Reglerna i den föreslagna förordningen är tänkta att börja tillämpas två år efter att förordningen träder i kraft. Om förslaget blir verklighet och publiceras i EU:s officiella tidning under 2027 skulle de nya reglerna vara tillämpliga från något datum under 2029. Det är dock inte osannolikt att det blir en utdragen lagstiftningsprocess och då kan nya regler dröja.

Se även "Vanliga frågor och svar" från EU-kommissionen: Questions and answers on the EU Public Procurement Act

Upphandlingsmyndigheten har återkommande betonat vikten av att inköpsorganisationer och leverantörer fortsätter stärka sin förmåga till leveranser av varor och tjänster vid en kris och ytterst krig, i detta är avtalsbaserad beredskap är en viktig förutsättning i det civila försvaret.

– Vi ser mycket positivt på att regeringen nu har beslutat om en nationell strategi för försörjningsberedskap som skapar förutsättningar för ett än mer robust Sverige i tider av kris och ytterst krig, och att Upphandlingsmyndighetens roll i det viktiga beredskapsarbetet lyfts fram, säger Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

Delad information
Bland de åtgärder som regeringen föreslår i den nationella strategin för försörjningsberedskap ingår bland annat att utveckla förmågan att dela information på ett säkert sätt mellan offentliga och privata aktörer.

Upphandlingsmyndigheten har sedan tidigare haft regeringsuppdraget att, tillsammans med Myndigheten för civilt försvar (MCF), utveckla arbetet med försörjningsanalyser. I detta arbete har Upphandlingsmyndigheten undersökt hur data från inköpssystem kan användas.

– Upphandlingsmyndighetens analys visade att inköpsdata för offentlig sektor är mycket relevant och användbar i arbetet med nationella försörjningsanalyser. Inköpsdata kan ge en empirisk och faktabaserad bild av offentlig sektors behov, efterfrågan och beroenden inom olika produktområden, säger Sofia Tullberg, avdelningschef för hållbarhet, statistik och analys på Upphandlingsmyndigheten.

Tidigare i år fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur en nationell upphandlingsdatabas och en analysfunktion för inköps- och upphandlingsdata kan etableras. Upphandlingsmyndigheten bidrar i detta arbete.  

Läs mer om strategin här

Varför överförs uppgifterna? 

Genom att samla ansvaret hos Upphandlingsmyndigheten vill regeringen skapa bättre förutsättningar för ett mer sammanhållet arbete med digitaliseringen av offentliga inköpsprocesser, där kopplingen mellan upphandling, beställning och fakturering kan hanteras mer effektivt. 

Vad innebär förändringen? 

För samverkanspartners och aktörer som i dag använder Diggs stöd och tjänster inom området innebär förändringen framför allt nya kontaktvägar från den 1 juli 2026.  

– Jag ser fram emot att välkomna medarbetare från Digg och tillsammans fortsätta utveckla verksamheten med fokus på att främja ökad standardisering och digitalisering av de offentliga inköpen, säger Sofia Tullberg som är avdelningschef för hållbarhet, statistik och analys på Upphandlingsmyndigheten. 

Upphandlingsmyndigheten kommer att ta över och fortsätta med de stöd- och informationsinsatser som pågår idag och stödja offentliga aktörer i arbetet med standardisering och digitalisering av inköpsprocessen. Utgångspunkten är att verksamheten ska fungera med bibehållen effektivitet och kvalitet under och efter övergången. 

Information och nya kontaktvägar 

Från och med den 1 juli finns information om e-handel och Peppol på Upphandlingsmyndighetens webbplats.  

Digitalisering och e-handel 

Vid särskilda frågor relaterat till Peppol, kontakta peppol@uhmynd.se.  
 
För övriga frågor och ärenden är du välkommen att kontakta Upphandlingsmyndigheten via ordinarie kontaktvägar

Kontakta oss

Läs mer

• Vårt stöd inom digitalisering och e-handel.  

• Uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att förbereda inordnandet av vissa uppgifter från Myndigheten för digital förvaltning och Kammarkollegiet (regeringen.se)  

• Uppdrag till Myndigheten för digital förvaltning att förbereda en överföring av vissa uppgifter till Upphandlingsmyndigheten (regeringen.se)  

Kommunerna kring Stockholm och Mälardalen har generellt sett flest valfrihetssystem och precis som tidigare år återfinns 2026 flest valfrihetssystem i Stockholms kommun.

Valfrihetssystem är ett alternativ till upphandling enligt upphandlingslagarna. Kommuner och regioner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovårds- och socialtjänster. För kommunerna är det frivilligt medan det för regionerna är obligatoriskt inom primärvården.

Valfrihetssystemen omfattar exempelvis äldreomsorg, social omsorg för personer med funktionsnedsättning, barnmorsketjänster och tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare. Arbetsförmedlingen har möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Av de totalt 427 valfrihetssystemen finns 301 i kommunerna. Av dessa avsåg 135 vård i hemmet (hemtjänst), följt av tjänster för dagcenter och social omsorg för handikappade. Samtliga regioner och 149 av kommunerna hade minst ett valfrihetssystem i drift.

Annonserade valfrihetssystem i Sverige 2026

– Vi är positiva till införandet av systemet för samordnad registerkontroll och välkomnar lagändringarna. Vi stöttar också Bolagsverket i arbetet med att införa systemet. Att underlätta informationsdelning mellan upphandlande organisationer och andra aktörer kommer bli en stor del av vårt bidrag till arbetet mot arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet framöver, säger Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.  

Behov av fortsatt utredning och regelreformering 

Såväl Bolagsverket som Domstolsverket har dock pekat på flera utmaningar i införandet av systemet för samordnad registerkontroll. Enligt Bolagsverket finns det flera svårigheter kopplat till teknisk integration mot de registerförande myndigheterna. Bolagsverket och Domstolsverket har också lyft att det finns flera delar kring hanteringen av uppgifter i brottmålsdomar som behöver lösas. 

Upphandlingsmyndigheten betonar att denna lagändring endast utgör ett första steg i arbetet med att tillgodose en effektiv leverantörskontroll som motverkar att det offentliga anlitar oseriösa leverantörer. 

– Upphandlingsmyndigheten liksom en rad andra remissinstanser har pekat på möjligheten att utveckla systemet, till exempel med uppgifter ur även andra myndigheters register. Bolagsverkets slutredovisning av uppdraget ska också innehålla förslag på fortsatt utveckling av systemet, säger Henrik Grönberg.  

Bolagsverket har fått i uppdrag att utveckla systemet under 2025–2027. Systemet ska kunna tas i drift under 2028. 

Regering och riksdag har även beslutat om ändringar i lagen (2008:962) om valfrihetssystem som i princip innebär att samma uteslutningsgrunder ska gälla i den lagen som i LOU. Nya regler om uteslutning i LOV den 1 juli 2026

Läs mer:

• Regeringens proposition: Förenklad leverantörskontroll vid upphandling (prop. 2025/26:177)  
• Finansutskottets betänkande: Förenklad leverantörskontroll vid upphandling (2025/26:FiU42) 
• Förordning (2026:890) om samordnad registerkontroll i samband med upphandling 
• Leverantörskontrollutredningens betänkande: En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43) 
• Uppdraget till Bolagsverket att utveckla ett IT-system för samordnad registerkontroll (myndighetens regleringsbrev för 2025) 
• Upphandlingsmyndighetens remissvar över Leverantörskontrollutredningens betänkande

Den nya bestämmelsen har införts då lagstiftaren ansåg att bestämmelsen om tjänstefel och övriga straffrättsliga bestämmelser inte täckte in alla de ageranden som lagstiftaren ansåg vara straffvärda. Då det krävs uppsåt för att dömas enligt den nya bestämmelsen indikerar det att bestämmelsen är avsedd att ta sikte på allvarligare fall av oönskat beteende.

Vad innebär den nya bestämmelsen för mig?

Det nya brottet kan bland annat aktualiseras i samband med överträdelser av upphandlings- och statsstödsreglerna.

I förarbetena till den nya bestämmelsen lyftes offentlig upphandling och kommunalt stöd till enskild näringsverksamhet som några av flera områden där det ansågs nödvändigt att det finns en straffrättslig reglering för att motverka vissa beteenden. Däremot omfattas inte författningsreglerad stödgivning då sådan handläggning utgör myndighetsutövning och då omfattas av de bestämmelser som gäller för det brottet.

Det räcker inte med att en förvaltningsdomstol meddelar en dom som vinner laga kraft och som fastställer att en upphandling ska göras om, eller rättas, för att den inte genomförts i enlighet med tillämplig upphandlingslagstiftning för att någon ska kunna dömas för det nya brottet. På samma sätt kommer fastställandet av en överträdelse av statsstödsreglerna eller kommunallagens bestämmelser i övrigt inte heller att vara tillräckligt för att det ska vara fråga om ett straffbart agerande.

– För den som utifrån sina förutsättningar gör sitt bästa för att tolka och följa tillämplig lagstiftning kommer det nya brottet inte att innebära någon skillnad i det vardagliga arbetet, säger Mattias Ljungkvist, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

Vilka personer omfattas av den nya bestämmelsen?

Bestämmelsen omfattar såväl tjänstemän och uppdragstagare i stat, kommun och region som förtroendevalda i politiska organ.

Vad krävs för att brott ska vara uppfyllt?

För att det ska föreligga ett brott enligt bestämmelsen behöver flera saker vara uppfyllda.

Vad gäller att handlingen ska ha skett i strid med lag eller annan författning anger lagstiftaren i förarbetena till bestämmelsen att rena felbedömningar i fråga om att åtgärden skulle ha varit förenlig med lag eller annan författning faller utanför vad som är straffbart. Detsamma gäller situationer där det är osäkert vad som utgör gällande rätt eller när någon försökt men misslyckats att fullgöra sitt åtagande att agera i enlighet med lag eller författning. I det sammanhanget kan också lyftas att svensk praxis som rör offentlig upphandling och statsstöd är relativt spretig och det finns många frågor där rättsläget är oklart.

Med ”någon annan” menas en annan person eller ett organ, till exempel ett företag, en stiftelse, en förening eller en kommun. Även åtgärder som vidtas för att gynna till exempel en vän, släkting eller ett lokalt företag, utan att gärningsmannen själv har någon nytta av åtgärden, omfattas.

Förmån avser både ekonomiska förmåner och sådana av icke-materiell art. Förmåner av ekonomiskt slag kan till exempel vara kontanter, ett fördelaktigt kontrakt, ett arvode, rabatter, upplåtelser av nyttjanderätt, arbetstjänster, provisioner, lån, borgensåtaganden och varukrediter. Andra förmåner kan vara exempelvis en anställning eller ett betyg.

Bedömningen om en förmån är otillbörlig ska göras med beaktande av samtliga omständigheter och utifrån det intresse som bestämmelsen avser att skydda. Utrymmet för att en förmån inte ska anses vara otillbörlig är enligt förarbetena till bestämmelsen litet i verksamheter där inslaget av offentlig maktutövning är stort, exempelvis inom rättsväsendet eller i andra verksamheter där förtroendeskadorna kan bli stora, som vid offentlig upphandling.

Relaterad information

Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar, prop. 2025/26:217

Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel, SOU 2025:87